SÅ MYCKET BÄTTRE


en vacker blid på mig från i torsdags. 

men dagen idag är inte lika vacker, den är grå och tung. jag vill helst krypa ner under täcket och bara glömma mig för omvärlden i några sekunder-minuter-timmar-dagar. men det går inte att fly. jag måste ta tag i det svåra. även om det är så otroligt svårt. och jag vet inte i vilken ände jag ska börja i. det är ett ända trassel och jag ser inte början eller slutet. det blir bara mer trassel och slutet blir bara länge och längre bort än jag själv har insett.. jag känner mig äcklig.oduglig.otillräcklig.värdelös.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0